Kategorier
Egentligheter - Lena Andersson & Dan Wolgers - GROW magazine
Utställning och bok Egentligheter av Lena Andersson och Dan Wolgers, utställning Spritmuseum, Stockholm, bok Albert Bonniers förlag 2017
Lena Andersson, Dan Wolgers, Egentligheter, Spritmuseum, utställning, Saknar öra
18477
post-template-default,single,single-post,postid-18477,single-format-standard,ajax_fade,page_not_loaded,,side_area_uncovered_from_content,qode-content-sidebar-responsive,columns-3,qode-theme-ver-12.1,qode-theme-bridge,wpb-js-composer js-comp-ver-4.11.2.1,vc_responsive
REDAKTÖREN BLOGGAR

Egentligheter – Lena Andersson & Dan Wolgers

Saknar öra - Dan Wolgers

Egentligheter – Lena Andersson & Dan Wolgers

Jag kunde inte låta bli.

Nej, det gick bara inte att låta bli, så jag gick till Spritmuseum på Djurgården här i Stockholm för att lyssna på Lena Andersson och Dan Wolgers när de presenterade sin utställning Egentligheter i söndags. Utställningen, och boken, som också skulle kunnat heta Väsentligheter som Lena Andersson sa. För så här är det – Egentligheter handlar om det som egentligen är väsentligt. Och det är hur vi ser och tänker om det vi ser. Våra föreställningar och förväntningar. Vilket Dan Wolgers i sitt konstnärskap ställer på ända.

[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row]
Lena Andersson, Dan Wolgers
Foto: Staffan Tell

Lena Andersson, knivskarp författare bland annat till böckerna Egenmäktigt förfarande: en roman om kärlek och Utan personligt ansvar (har du inte läst dem, gör det!) och Dan Wolgers, konstnär, kanske mest känd för allmänheten som ”han med telefonkatalogen” – telefonkatalogen som han satte sitt eget namn och telefonnummer på och snudd på förorsakade folkstorm (ja, det var 1992 på den tiden vi fortfarande hade sån’a).

Lena Andersson och Dan Wolgers hade alltså fått i uppdrag av Spritmuseum att göra en utställning tillsammans kring Wolgers verk och det utan att tidigare ha träffats. Lena valde ut ett trettiotal verk som hon till vart och ett skrev en text till, texter som också finns med i utställningen, och Egentligheter kom ut i bokform i januari i år på Albert Bonniers förlag.

Men Lena Andersson tolkar inte Wolgers verk i sina texter, säger hon, för verken är rekvisita, stoff för tanken. Det är alltså hennes tankar om dem vi får ta del av och vad hon vill uppmana till när vi ser Dan Wolgers verk är just att tänka till - Se och Tänka - Själva!

Och det har han fått oss att göra genom åren. Som till exempel det här med telefonkatalogen 1992 som nog många kommer ihåg.
Televerket hade gett i uppdrag till ett antal konstnärer att dekorera eller illustrera detta års telefonkataloger. En av dem var Dan Wolgers som satte dit sitt namn och telefonnummer på framsidan. Men ve och fasa! Så kan man ju inte göra! Ansvariga på Televerket ville stoppa det hela, men den trycktes. Människor ringde hem till honom (för det var sitt hemnummer han satt dit) arga och ilskna, de hotade och grät och sa att han hade förstört konsten. För så kan man ju bara inte göra! Sätta dit sitt eget namn och telefonnummer på en telefonkatalog!
Varför inte det?, kan man fråga.
Han är ju konstnär – och det är ju inte konst!
Men vad är konst, då?
Konst – ja, det är ju en målning eller en teckning eller en skulptur! kanske svaret blir.
Varför det?
Ja, varför det …

Telefonkatalog, Dan Wolgers, foto: Bukowskis

Foto: från en auktion på Bukowskis

Vad Dan Wolgers gjorde här var helt enkelt att gå till kärnan med vad en telefonkatalog är och hur vi använder den, eller använde den, alltså funktionen med den. Och visa det, helt sakligt, med sitt eget namn och telefonnummer. För vad kan vara mer logiskt och naturligt, egentligen? Men det uppskattades alltså inte – för en konstnär ska göra konst, alltså den ”konst” som ”folk” förväntar sig att konstnären ska göra. Att sedan Dan Wolgers telefonkatalog idag anses som ett konstverk visar på ytterligare en dimension av vad begreppet konst är – konst är det som konstvärlden bestämt är konst, för idag säljs de exemplar som finns kvar för tusentals kronor på auktionshusen. Och en av dem lär också finnas på MoMa, Museum of Modern Art i New York. De andra telefonkatalogerna som dekorerades av konstnärer det här året, ja, de har man glömt för länge, länge sen.

I videon härintill, som har några år på nacken, berättar Dan Wolgers om sin konst.

Wolgers telefonkatalog fick oss att tänka till genom att ställa våra förväntningar, och fördomar, vad en konstnär ska göra på sin spets – och vad vi menar att konst ska vara för någonting. Och så har han fortsatt för det är så han arbetar.
Han målar inte tavlor, gör inte skulpturer fast hans verk ibland kallas för skulptur. Han tillverkar ofta inte ens de objekt han gör konst av utan kan ta ting han hittar, för att kanske göra om dem lite, och sätter in dem i ett konstnärligt sammanhang. Vill få oss att titta närmare på dem och just tänka till. Och hans objekt är inte ens estetiskt tilltalande eller vackra för det vill han inte. Bara det kan vara provocerande, särskilt för dem som tittar på konst genom linsen ”Fint” och ”Fult”, ”Bra” och ”Dåligt”. Vilket jag vet många kan göra. Wolgers vill alltså få oss att tänka, utan att tala om för oss hur eller vad vi ska tänka. Han vill få oss att titta, se, och helt enkelt tänka självständigt. Och när vi gör det så kan vi både hitta humor – och djup medmänsklighet.

Omslag till boken Egenligheter av Lena Andersson och Dan Wolgers (Albert Bonniers förlag (2016)

Som till exempel i ”Saknar öra” – leksakshunden som saknar ett öra och där man i leksaksaffären, där Wolgers köpte hunden, satt en lapp på det befintliga örat där det står: Saknar öra, 139:90, 49:90. Hunden, tufsig och defekt är alltså inte lika mycket värd som när den hade två öron. Varför det?, kan man fråga. Varför värderar vi det icke-perfekta, det trasiga, det avvikande som mindre värt än det som är helt och perfekt? Hos ting? Hos människor?

Och den trasiga, tilltufsade leksakshunden, kategoriserad av personalen i affären som mindre värd, tittar rädd och hjälplöst på oss och vi blir berörda. Inuti. Tittar vi länge på den lämnar han oss aldrig.

Den mänskliga naturen, skriver Lena Andersson i Egentligheter, har två drag som betingar varandra: ingenjörens och konstnärens. Båda finns i varje människa mer eller mindre betonat.

Ingenjören ser hur världen är, vad den består av, hur den styrs av naturlagar och hantverkarens formkrav vilket ligger naturens ordning nära. Konstnären, däremot, gör och tänker det som inte är, vill upphäva hantverkets regler i stället för att lyda dem, och helst också naturlagarna och sociala konventioner.

Bland människorna finns också den skelande poetfilosofen, vars ena öga ständigt har ingenjörens blick på tingen, hans andra ögat är konstnärens, fortsätter hon. Och det är så hon beskriver Dan Wolgers – som poetfilosof. Andra kallar honom konceptkonstnär. Men det är samma sak, säger hon. För vad han gör är att förmedla hur tillvaron är beskaffad i ting, situationer, föremål och i mänskliga beteenden – väl medveten om att bakom detta finns filosofiska frågor som tar sig uttryck materiellt i den fysiska världen.

Utställningen Egentligheter visas på Spritmuseum till och med den 17 april 2017, adress: Djurgårdsvägen 38-40, på kajen mellan Vasamuseet och Gröna Lund.

Boken Egentligheter gavs ut på Albert Bonniers förlag i januari i år och den kan du läsa mer om här – Egentligheter.

 

Lena W ≅

No Comments

Post A Comment